Dag nr 3

Igår spenderade jag 10 h med Lauri på Intensiven. Det är väldigt svårt att lämna honom. Jag vill vara där, men också hemma med barnen. Han gjorde ett framsteg med att flytta sig från sängen till en stol. Vilket var ganska jobbigt för honom. Han sov inte mycket när jag var där, och natten  till söndagen var lite bättre, men hoppas på denna natt blir skönare.

Idag efter kyrkan åt jag en snabb lunch, fixade lite mat till barnen och bar upp en sovandes Viggo i sängen och begav mig till Lauri igen. När jag kom idag satt Lauri i en stol och fick sitta där i nästan 2 h för att det är bra för lungorna ska vidgas och för att vätskan från såret ska rinna ut bättre. Doseringen av morfin är bättre och när han trycker en dos så blir det så bra en stund att inte känner mycket alls. Han sov 1 h när jag var där. Biskopen kom förbi och Lauri visade framsteg efter han gick med att äta mycket fortare idag. Vet inte om han fick bort katetern eller ej ikväll?? Men kanske imorgon annars hörde jag rykte om. Jag gick så jag kom hem till kl 20:00 för att natta barnen. De hade haft det bra idag med Jussi. OCH ätit bra! Hoppas Lauri får sova och mår lite bättre imorgon. Man ser att det är jobbigt för honom. Och det är nog det som gör att det är svårt att lämna honom. Inte för att vi pratar hela tiden eller så, men det känns bra för mig att bara vara där, ta på honom och bara sitta brevid på stolen och finnas där.

Var lite tumult här på våran gata när jag kom hem, polisbilar och ambulans var här och det var faktiskt grannen under oss som orsakat problem. (den där tanten). Sonen och pappan hade tydligen slagits, men kvinnan åkte med ambulans?? Har bara väntat på att polisen ska komma nån dag, som de har bråkat det senaste 2 veckorna!

Nu vika tvätt och sen till sängen. Är lite trött nu faktsikt!

This entry was posted in Allmänt, New York. Bookmark the permalink. Both comments and trackbacks are currently closed.

3 Comments

  1. jill
    Posted februari 3, 2013 at 11:02 e m | Permalink

    Vad härligt att Lauri har kunnat förflytta dig så att alla organ får den plats de behöver. Hälda så mycket från oss. Vi har er i våra tankar mest hela tiden. Barnen frågar och då är det så skönt att veta att dey går framåt. Ta hand om er alla massor av kramar till er alla.

  2. Lisbet
    Posted februari 4, 2013 at 3:53 f m | Permalink

    Vad ni kämpar på! Och vilken kvinna DU är Jana! Du är otrolig! Fantastiskt att Jussi kan vara där med dig också – skönt att ha stöd av familjen. Sänd de allra bästa ”bli-bättre-snart-hälsningar” till Lauri från oss! Tänker på er.
    Stora STYRKEKRAMAR

  3. Jessica Myhrberg
    Posted februari 4, 2013 at 2:33 e m | Permalink

    Förstår att du vill vara hos honom så mycket som det går. Jag tror att han uppskattar det också. Barnen har det bra hos Jussi och det är säkert kul för honom att få vara ensam med barnen. Det är aldrig detsamma som när mamma eller pappa är där. Skönt att höra att han redan är uppe och rör på sig. Förflyttningar får igång cirkulationen och stimulerar läkningsprocessen. Jag håller med Lisbet, du är fantastiskt duktig. Ta hand om dig så att inte du går in i väggen, dvs försök att äta och sova som du ska. Hälsa Lauri. Vi tänker på er!